KSLs styrelses Arbetsutskott och Arbetsmarknadsberedning vill initiera en diskussion om hur kommunerna i Stockholms län och berörda statliga myndigheter ska kunna åstadkomma förbättringar.
KSLs kansli genomförde under hösten 2011 en kartläggning av situationen när det gäller bostäder och bosättning i flyktingmottagandet. Det fanns behov av en samlad regional bild, särskilt mot bakgrund av förändrad lagstiftning, Etableringslagen (Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 2010:197), men med fortsatt kommunalt ansvar för boende. Det ökande mottagandet av ensamkommande barn, den höga andelen flyktingar som bosätter sig i så kallat eget boende (ebo), samt bostadsbristen i länet är ytterligare skäl att kartlägga situationen.
Kartläggningen bygger på svar från samtliga 26 kommuner och ett underlag av nästan 3000 hushåll, i vilka även ingår ensamkommande ungdomar i behov av egen bostad.
Det fanns hösten 2011 ett behov av uppskattningsvis 2000 bostäder i flyktingmottagandet och i mottagandet av ensamkommande. Bostadssituationen präglas av tillfälliga lösningar, som i många fall är kostsamma både ur individ- och ur samhällsperspektiv. Drygt 80 procent av hushållen saknade bostad med eget kontrakt, och drygt hälften var inneboende. Tre fjärdedelar (76procent) tillhörde gruppen flyktingar som mottagits enligt den äldre lagstiftningen (flyktingförordningen), under kommunernas ansvar. 12 procent hörde till gruppen ensamkommande som behöver egen bostad.
En majoritet av kommunerna har någon form av strategi, främst genom olika nivåer av samarbete med olika bostadsföretag. Det tidigare regionala utvecklingsarbetet mellan kommunerna i bosättningsfrågan har avstannat, men nya samarbeten är på gång framförallt på mellanregional och på nationell nivå. Bostadsbristen i Stockholms län utgör ett hinder för nyanländas arbetsmarknadsetablering, och är därmed en faktor som med all sannolikhet påverkar etableringsreformens framgång.
Hämta kartläggningen
(pdf, 550 kB)