Bakgrund EUs strukturfonder 2007-2013

EUs sammanhållningspolitik

EU har en gemensam sammanhållningspolitik med syftet att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU. Den ska också stärka EUs konkurrenskraft gentemot resten av världen. Tanken med EUs sammanhållningspolitik är att gemensamma och nationella åtgärder ska komplettera varandra. Under åren har de finansiella anslagen till EUs sammanhållningspolitik gradvis ökat och i dagsläget går cirka en tredjedel av EUs gemensamma budget till strukturfonderna.

Strukturfonderna och dess mål

De viktigaste instrumenten för att genomföra sammanhållningspolitiken är strukturfonderna. Strukturfonderna är inte några fonder i egentlig mening utan årliga poster i EUs budget och de är inriktade mot särskilda mål (se nedan). I EU finns under innevarande programperiod fyra strukturfonder. De används för att finansiera fleråriga program inom området ekonomisk och social sammanhållning.

• Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
• Europeiska socialfonden (ESF)
• Utvecklingssektionen vid europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ)
• Fonden för fiskets utveckling (FFU)

Det finns också en särskild fond som heter sammanhållningsfonden. Den ska ge ekonomiskt stöd till projekt på miljöområdet och till transeuropeiska nätverk inom infrastrukturen på transportområdet. Sammanhållningsfonden används endast i de nya medlemsstaterna samt Grekland, Portugal och Spanien.

Ny period 2007-2013

År 2007 inleder EU en ny så kallad programperiod för regionalpolitiken och strukturstöden. Den sammanfaller med EUs kommande långbudgetperiod och sträcker sig över sju år, till och med 2013.

Under den kommande programperioden fokuserar man på tre mål:  

• Konvergens
• Regional konkurrenskraft och sysselsättning
• Europeiskt territoriellt samarbete

Mål 1: Konvergens

Målet konvergens ska minska skillnaderna mellan välmående och eftersatta regioner. Konvergensmålet riktar sig i första hand till regioner som har en bruttonationalprodukt (BNP) per invånare som ligger under 75 procent av genomsnittet i hela EU.  Stöd för konvergensmålet kommer från regionalfonden och socialfonden. Eftersom Stockholms län har en BNP som är högre än genomsnittet för hela EU faller länet inte in under konvergensmålet.

Mål 2: Regional konkurrenskraft och sysselsättning

Målet "Regional konkurrenskraft och sysselsättning" riktar sig till de regioner som inte faller inom Mål 1, det vill säga de regioner som inte direkt hör till de minst utvecklade. Hit räknas Stockholms län. De övergripande prioriteringarna med målet är att stärka regioners konkurrens- och attraktionskraft och sysselsättning. Inriktningen på åtgärderna inom mål 2 bygger på den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning.

Mål 3: Europeiskt territoriellt samarbete

Målet europeiskt territoriellt samarbete är baserat på det tidigare gemenskapsinitiativet Interreg. Samarbete föreslås på tre nivåer:

• Gränsöverskridande samarbete,
• samarbete inom regioner på transnationell nivå
• samarbetsnätverk och utbyte av erfarenheter inom hela unionen.

Gränsöverskridande samarbete gäller till varandra gränsande NUTS III-regioner (i Sverige motsvarar länen NUTS III-regioner) som ligger längs interna eller externa gränser och även vissa sjögränser (max 150km). Transnationellt samarbete sker i större transnationella regioner. Hela unionen är behörig för samarbetsnätverk och erfarenhetsutbyte.