Nyhetsbrevet Nr 2 - Juni 2009

KSL har svarat på remissen "Aktiv väntan — asylsökande i Sverige"

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms Län och Försäkringskassan beträffande personer i behov av andningshjälp i hemmet

Avtal om läkarmedverkan i särskilda boenden och daglig verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen 26 d §

Förslag till gemensamma interkommunala priser för gymnasieprogrammen i Stockholms län

Nytt kompletteringsavtal för basgruppsverksamheten inom den verksamhetsförlagda utbildningen i lärarutbildningen

Bransch- och yrkesarenor startar till hösten

Översyn av samarbetet mellan Storstockholms Lokaltrafik och kommunerna i Stockholms län

Avsiktsförklaring angående transportinfrastrukturen

Under 2007 genomfördes den s k Stockholmsförhandlingen ("Cederschiöldsförhandlingen") rörande transportinfrastrukturen i Stockholmsregionen inkluderande frågan om Förbifart E4, trängselskatterna och Citybanan. Den 19 december 2007 undertecknades överenskommelsen. Under 2008 arbetade regeringen fram den s k infrastrukturpropositionen rörande hela landets transportinfrastruktur och riksdagen antog denna i december 2008. På regeringens förslag satte riksdagen en ram på 417 mdr kr för planeringsperioden 2010-2021, varav 200 mdr kr för drift och underhåll och 217 mdr kr för investeringar. I december 2008 beslöt regeringen också om direktiv för den s k åtgärdsplaneringen för nationella planer (184 mdr kr; väg resp. spår) samt regionala planer (33 mdr kr).

I Stockholms län, som saknar regionförbund/region, har länsstyrelsen (landshövdingen) utsetts att leda åtgärdsplaneringen. Landshövdingen/länsstyrelsen arbetar tillsammans med berörda trafikverk samt regionens egna organ. Den s k "16-gruppen", som är regionens 16 politiker från kommunerna och landstinget representerande de 7 partierna för uppföljning av Stockholmsförhandlingen, är en av grupperna som landshövdingen träffar återkommande. Inom 16-gruppen finns också en mindre grupp om 6 politiker. Landshövdingen träffar också återkommande kommunstyrelseordförandena i länet inom ramen för KSLs KSO-träffar.

Inom ramen för åtgärdsplaneringen har Vägverket tillsammans med KSL, Stockholms stad, Länsstyrelsen m fl prövat möjligheten att nyttja trängselskatten och kommande avgifter på Essingeleden samt medfinansiering i de olika väg- och järnvägsprojekten för finansiering av viktiga delar av Stockholmsförhandlingen.

KSL har i överläggningarna företrätts av ordföranden Erik Langby. Avsiktsförklaringen har den 5 maj 2009 presenterats och förts in i åtgärdsplaneringen. Jämfört med Stockholmsförhandlingens 15 mdr kr trängselskattemedel att disponera under planeringsperioden finns här 27,5 mdr kr, vilket främst uppnås genom en längre återbetalningstid. Till mitten på juni ska nu ett remissförslag till planer upprättas och till den 1 november ska sedan trafikverkens och länens förslag till planer för 2010-2021 överlämnas till regeringen, som i februari 2010 väntas besluta om planerna.

Avsiktsförklaring angående transportinfrastrukturen (pdf, 280 kB)

Kontakt: Lennart Dahlberg, lennart.dahlberg@ksl.se, telefon 08-615 94 05

KSL har svarat på remissen "Aktiv väntan — asylsökande i Sverige"

KSLs styrelse har svarat på en remiss från Justitiedepartementet som handlar om vissa förslag till förändringar när det gäller mottagande av asylsökande (Aktiv väntan — asylsökande i Sverige, SOU 2009:19). KSL har inte yttrat sig om förslagets detaljer, utan riktat in sig på mera övergripande synpunkter.

För KSL är det viktigt att kommande förslag främjar regional samverkan. Man pekar på det pågående utvecklingsarbetet kring introduktion av nyanlända som exempel på hur samverkan mellan kommuner och myndigheter kan utvecklas för att befrämja arbetsmarknadsetablering och introduktion i svenska samhället för nyanlända som fått uppehållstillstånd.

KSL menar också att de två kommande lagförslagen som nu är att vänta från regeringen bör samordnas. Dessa handlar dels om ny introduktionslag, dels om ny asylmottagningslag. Förbundet anser även att kommunerna måste få full kostnadstäckning för eventuellt nya åtaganden när det gäller asylsökande, samt lägger ett eget förslag om en grundersättning till kommunerna, i likhet med vad som gäller för kommuner som tecknat avtal om mottagande av nyanlända.

Läs hela remissvaret (pdf, 1 MB)

Kontakt: Karin Wahlgren, karin.wahlgren@ksl.se, telefon 08-615 94 06

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms Län och Försäkringskassan beträffande personer i behov av andningshjälp i hemmet

Vid presidiemöten mellan Stockholms läns landstings Hälso- och sjukvårdsnämnd och Kommunförbundet Stockholms Läns Vård- och Omsorgsberedning har frågan om en länsgemensam överenskommelse när det gäller andningshandikappade aktualiserats. Landstinget har sedan 2003 en överenskommelse med Stockholms stad och Försäkringskassan när det gäller Personlig Assistans.

Ett förslag till ett länsövergripande samverkansavtal när det gäller andningshandikappade patienter har nu arbetats fram av en arbetsgrupp med representanter från Landstinget, Försäkringskassan, Sundbybergs stad, Stockholms stad, Södertälje kommun och KSL. KSL inbjöd i slutet av förra året alla kommuners medicinskt ansvariga sjuksköterskor till en diskussion/kommunikation runt frågan om andningshjälp som också gett underlag till överenskommelsen.

Överenskommelsens huvudsakliga syfte är att minimera det olika antal personer som ger hjälp i hemmet och att skapa förutsättningar för en säker hälso- och sjukvård.

Överenskommelsen omfattar personer, i alla åldrar, som bor i ordinärt boende (ej särskilt boende) och som har behov av stöd i hemmet enligt Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Lagen om assistentersättning eller behov av förskoleinsatser i hemmet enligt Skollagen från kommun/försäkringskassa och av insatser från landstinget enligt Hälso- och sjukvårdslagen.

Överenskommelsen innebär två nivåer gällande kostnadsfördelning:
1 — Ärenden som kräver oplanerade insatser när som helst på dygnet och
2 — Ärenden som kräver insatser del av dygn, ofta nattetid och inom skola.

Till Överenskommelsen hör också en promemoria om delegering och en mall för individuella avtal.

Målgruppen är relativt liten (uppskattningsvis drygt 50 personer i länet) men det är mycket angeläget att frågan får en lösning eftersom varje ärende innebär ett stort administrativt arbete, diskussioner kring ansvarsfrågor etc.KSLs styrelse har vid sitt sammanträde den 11 juni 2009 beslutat att rekommendera kommunerna att anta överenskommelsen.

Rekommendation, överenskommelse och individavtal (pdf, 3 MB)

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40

Avtal om läkarmedverkan i särskilda boenden och daglig verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen 26 d §

Från och med den 1 januari 2007 ska landstinget, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), sluta avtal med kommunerna inom landstinget om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan i den kommunala vården. Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för kostnaderna för vården från landstinget.

En arbetsgrupp med representanter från Stockholms stad, Lidingö stad, Huddinge kommun, Landstinget och KSL påbörjade under 2007 ett arbete med att ta fram en avtalsmall som kan ligga till grund för lokala överenskommelser i varje kommun, arbetet avbröts dock i avvaktan på landstingets införande av Vårdval Stockholm. Arbetsgruppen återupptog diskussionerna i början av 2008 och ett första förslag skickades ut till kommunernas vård- och omsorgschefer, för synpunkter, under hösten 2008. Många synpunkter framfördes från såväl chefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och kommunjurister.

Ett förslag till avtalsmall presenterades för Vård- och Omsorgsberedningen, 2008-11-22. Ärendet återremitterades och efter fortsatta diskussioner i arbetsgruppen skickades ett nytt förslag ut till ett urval av medicinskt ansvariga sjuksköterskor för ytterligare synpunkter.

Avtalet bygger på landstingets Regelbok för läkarinsatser i särskilt boende. Förslaget till avtalsmall har beretts av Vård- och Omsorgsberedningen och granskats av Stockholms stads jurist, kommunjurist i Upplands Väsby och av landstingets jurister.

KSLs styrelse har vid sitt sammanträde den 11 juni 2009 beslutat att rekommendera kommunerna använda mallen för avtalstecknande med landstinget.

Avtal om läkarmedverkan i särskilda boenden och daglig verksamhet enligt Hälso- och sjukvårdslagen 26 d § (pdf, 2 MB)

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40

Förslag till gemensamma interkommunala priser för gymnasieprogrammen i Stockholms län

Styrelsen vid KSL beslutade den 11 juni 2009 att skicka ut "Förslag till gemensamma interkommunala priser för gymnasieprogrammen i Stockholms län" på remiss till kommunerna. I förslaget finns 22 olika priser för program och inriktningar inom länet. Priserna utgår i huvudsak från riksprislistan minus fem procent, vilket motsvarar de genomsnittliga vägda priserna som gäller idag. För vissa program/inriktningar används dock det vägda genomsnittspriset. Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2010.

Enligt proposition 2008/09:171 anges i 8a§ följande..."Fortsättningsvis ska utbildningar, som ingår i kommunens utbildningsutbud på grund av t.ex. samverkansavtal med en annan kommun..., också beaktas när bidraget bestäms. Det är därför alla utbildningar som kommunen erbjuder sina egna elever och som ingår i kommunens resursfördelning till den egna verksamheten — budgeten — som ska beaktas när bidraget bestäms." Detta kan innebära att om det gemensamma priset avspeglar den genomsnittliga resursfördelningen inom samverkansområdet, kommer priset också att gälla för fristående anordnare. Reglerna skall enligt propositionen tillämpas från och med kalenderåret 2010, d v s något tidigare än KSLs förslag till gemensam prislista.

Hämta hela remissförslaget (pdf, 610 kB). Där framgår också vilka ekonomiska effekter förslaget innebär för varje enskild kommun.

Kontakt: Björn Larsson, bjorn.larsson@ksl.se, telefon 08-615 94 46

Nytt kompletteringsavtal för basgruppsverksamheten inom den verksamhetsförlagda utbildningen i lärarutbildningen

Lärarutbildningen är kursutformad och studenterna har därför ingen fast grupptillhörighet under utbildningen och mot bakgrund av detta har basgruppsverksamheten vuxit fram.Syftet med basgruppsverksamheten är att studenterna ska ges möjlighet att kontinuerligt reflektera över frågeställningar av relevans för deras professionsutveckling och framtida yrke.

Basgruppsverksamheten leds av en verksam lärare och genomförs ute i kommunerna. Verksamheten har blivit obligatorisk för de studerande som skrevs in på lärarutbildningen från och med höstterminen 2008. Deltagandet i basgruppsverksamheten ger 3 högskolepoäng. Tiden för verksamheten har drygt halverats från tidigare 4 heldagar till 3 halvdagar.

Med anledning av dessa förändringar har KSL och Stockholms universitet under våren förhandlat fram ett nytt avtal som KSLs styrelse den 11 juni beslutade att rekommendera kommunerna att ingå i. Ersättningen till kommunerna blir i det nya avtalet 500 kr per studerande och termin.

Kontakt: Gunnar Bohman, gunnar.bohman@ksl.se, telefon 073-917 94 43

Bransch- och yrkesarenor startar till hösten

Under förutsättning att sökta medel från Tillväxtverket beviljas startar projektet Bransch- och yrkesarenor till hösten! Det blir ett försök på 16 månader som kan komma att förlängas ytterligare två till tre år.

Bransch- och yrkesarenor vill anta utmaningen att få igång ett reellt samarbete mellan utbildning och arbetsliv för att lösa en rad frågor såsom praktik- och lärlingsplatser, certifiering, behovskartläggning och anpassning av utbildningar till aktuella behov, gymnasieskolans kommande programråd m m. Tanken är att skapa lokala arenor med ett regionalt ansvar för en bransch/ett yrke. Regionalt ska det finnas en stöd- och samordningsfunktion där de regionala aktörernas resurser samordnas tillsammans med arenornas. På så sätt ska t ex kunskapen om kompetensbehov öka, statistik och prognoser för länet bättre spegla helheten, strukturella hinder för samverkan identifieras och lösas.

I början av hösten sker projektstart med uppbyggnad, förankring och val av arenor. Arenorna startar i början av 2010 och har tolv månader på sig att få igång arbetet. Kommuner och andra aktörer, där samarbeten inom en bransch/ett yrke delvis är uppbyggt, ska ges möjlighet att ansvara för en arena. Faller försöket väl kommer en ansökan till Regionalfonden lämnas in under nästa år så att projektet kan fortgå och utökas 2011 — 2013. Målet är att arbetet fortsätter inom ramen för ordinarie verksamhet.

Bransch- och yrkesarenor är framtaget i ett samarbete med tolv av länets kommuner, KSL, Företagarna, Svensk Handel, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Stockholms Akademiska Forum, Regionplanekontoret, Fackliga organisationer, KY-anordnarnas samordningsorganisation m fl. Projektägare blir Länsstyrelsen. Projektledning och styrgrupp ska organiseras så att såväl kommunernas som näringslivets inflytande och engagemang säkras.

Kontakt: Anne-Marie Johansson Hernander, anne-marie.johansson@ksl.se,
telefon 08-615 94 38

Översyn av samarbetet mellan Storstockholms Lokaltrafik och kommunerna i Stockholms län

Antalet exploateringsprojekt i länet har ökat markant de senaste åren. För att säkra en långsiktig och hållbar utveckling är det av största vikt att kommunerna i länet och SL har ett väl fungerande samarbete i dessa frågor.

SL och KSL har därför låtit genomföra en förstudie för att genomlysa hur samarbetet mellan kommunerna i länet och SL, gällande exploateringsprojekt, fungerar idag. Avsikten är också att identifiera förbättringsåtgärder som säkerställer ett väl fungerande samarbete framöver.

Målet med förstudien var att ta fram ett övergripande förslag på hur samarbetet bör utformas, gällande:

• Kontaktvägar
• Samarbetsfora mellan kommunerna och SL
• Övergripande processer, med fokus på SLss förändringar av järnvägsnätet och på kommunernas process för detaljplanering

Förstudien visar att

• Kontaktvägar och "vägen in " till SL inte är tydlig och kommunicerad
• Kommunerna har svårt att hitta någon på SL som de kan diskutera helhetsperspektivet med
• Inte heller kommunernas kontaktvägar och "väg in" är formaliserad och tydlig för SL
• Förhandlingsmandatet inom kommunerna är otydligt för SL
• Förhandlingsmandatet inom SL är otydligt för kommunerna
• Förhandlingsmandatet inom SL är otydligt internt inom organisationen

Det finns också en upplevd avsaknad av principer för kostnadsfördelning, vilket leder till långdragna och återkommande förhandlingar om kostnadsfördelning, markfrågor etc. Kommunerna upplever att de behöver börja om från ruta noll varje gång och båda parter anser sig sitta med "Svarte Petter" i förhandlingarna och det finns en upplevd diskrepans mellan hur frågor hanteras av parterna.

Det finns inte heller några standardavtal eller principer för hur avtal skall utformas. Båda parter önskar fler nivåer av avtal i olika skeden i planeringsarbetet — från principer till kostnadsfördelning.

För att SL skall kunna möta kommunerna på ett effektivt sätt rekommenderas att ansvaret för samtliga kontakter med kommunerna samlas på ett ställe inom SL.Kommunerna måste i sin tur utse och tydliggöra vem som kan ansvara för kontakten med SL och samordna interna resurser utifrån egna och SLs behov, exempelvis genom att utse kommunrepresentanter för att ingå i referensgrupper eller styrgrupper vid förstudier.Vidare föreslås att principer för kostnadsfördelning och förslag på standardavtal tas fram.

För att komma tillrätta med de identifierade områdena kommer KSLs kommundirektörsgrupp att fortsätta överläggningarna med SLs ledning under hösten.

Kontakt: Lennart Dahlberg, lennart.dahlberg@ksl.se, telefon 08-615 94 05