Nyhetsbrevet Nr 1 - Maj 2010

• Begrepp och termer för planer inom vård och omsorg - KSLs svar på remiss
• Ny myndighet för havs- och vattenmiljö (SOU 2010:8) föreslagen - KSLs svar på remiss
• Fortsatt samverkan kring lärarutbildningen - KSLs yttrande över ny organisation vid Stockholms universitet
• Nationella IT-strategin för vård och omsorg - rekommendation att anta 16 principer för samverkan
• BOSSE - Råd, stöd och kunskapscenter - rekommendation avseende ersättning till verksamhet under tidsbegränsad period
• Rådslag om handlingsprogram för energi och klimat
• Utvärdering av energirådgivningen
• Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten
• Prestationsbaserat statsbidrag till stöd för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete
• Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende
• Gemensamt programpris inom Stockholms läns gymnasieregion - remisskonferens 26 maj
• Gemensam vuxenutbildningsregion
• Hearing om boendesegregation
• Bostäder så in i Norden! - Bostadsforum 2010 

Begrepp och termer för planer inom vård och omsorg — KSLs svar på remiss

KSL har ombetts lämna synpunkter på Socialstyrelsens remiss "Begrepp och termer för planer inom vård och omsorg".

Remisstiden, som gick ut den 19 april 2010, var för kort för att ett remissvar skulle kunna tas upp i KSLs Vård- och Omsorgsberedning. KSL valde att efter det att ärendet behandlats i beredningen den 29 april ändå lämna bl a följande synpunkter.  

- KSL tycker att Socialstyrelsen tagit ett utmärkt initiativ till att åskådliggöra och definiera olika planbegrepp. Det är också ett mycket bra underlag i form av begreppsdiagram och termlista.

- KSL anser att det är orimligt att kommuner, dels internt, dels i samarbete med landstinget ska behöva lägga ner så stora resurser på att hantera denna djungel av planbegrepp och att Socialstyrelsen snarast bör prioritera dels ett internt arbete med att arbeta om samtliga föreskrifter som innehåller planbegrepp, dels att lyfta problematiken i lag- och förordningstexter till regeringen för motsvarande revidering.  

Kontakt: Helena Petersson, e-post helena.petersson@ksl.se,
telefon 08-615 94 16.

Ny  myndighet för havs- och vattenmiljö (SOU 2010:8) föreslagen — KSLs svar på remiss

En utredning som föreslår inrättandet av en ny myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor skickades ut på remiss mellan 15 mars och 26 april till ett stort antal instanser. Av dessa var dock endast 11 kommuner och inte en enda av dessa tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt.

Regeringens inriktning är att den nya myndigheten ska förläggas till västkusten och att de havs- och vattenmiljöfrågor som idag ligget på Naturvårdsverket och fiskepolitiken på Fiskeriverket förs över till den nya myndigheten. De nuvarande fem regionala vattenmyndigheterna kommer enligt huvudlinjen att fortsätta som egna myndigheter.

Den nya myndighetens uppgift föreslås vara att verka för bevarande och hållbart nyttjande av havs- och vattenmiljöer och ska vara samlande, pådrivande och stödjande, men också ha befogenheter för reglering och tillsyn. Myndigheten ska ha ett övergripande ansvar för arbetet med att nå de miljökvalitetsmål som rör havs- och vattenmiljön och ha ett samlat ansvar för fysisk planering till havs och bereda frågor som rör sådan planering. Myndigheten ska även samordna nödvändiga nationella insatser som föranleds av EU:s marina direktiv och EU:s ramdirektiv för vatten. Myndigheten ska ha en tillståndsgivande, reglerande och kontrollerande roll på fiskets område.

KSLs Samhällsbyggnadsberedning har valt att avge ett svar på remissen (pdf, 24 kB). Utöver att anmärka på den snäva och icke-transparenta remisshanteringen understryks vikten av kontinuitet och tydlighet för att vattenvårdsarbetet, där kommunerna har en nyckelroll, ska bli effektivt.

KSL motsätter sig bildandet av nya statliga myndigheter om inte samtidigt andra myndigheter avskaffas. KSL anser att Naturvårdsverket därför bör få ett utökat ansvar genom att frågor som idag ligger på bland annat Fiskeriverket överförs och att de befintliga fem vattenmyndigheterna bör övergå till att bli regionala vattenvårdssamordnings-organisationer. Dessa organisationer bör få ett utvecklat uppdrag att stödja aktörerna i åtgärdsarbetets genomförande men utan myndighetsfunktion.

Väljer regeringen ändock att inrätta en havs- och vattenmiljömyndighet bör ansvarsfördelning och samordning mellan statliga myndigheter förtydligas och förbättras och de befintliga fem vattenmyndigheterna  även i detta fall stöpas om till stödjande regionala organisationer för vattenvårdssamordning.

Kontakt: Göran Lundberg, e-post goran.lundberg@ksl.se, telefon 08-615 94 10.

Fortsatt samverkan kring lärarutbildningen - KSLs yttrande över ny organisation vid Stockholms universitet

I samband med att den nya lärarutbildningen, Bäst i klassen — en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89), ska genomföras föreslår Stockholms universitet (SU) en ny organisation för lärarutbildningen. KSLs Utbildningsberedning har i ett yttrande (pdf, 280 kB) lämnat synpunkter på förslaget.

Kommunerna i Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har idag ett nära och gott samarbete med företrädare för lärarutbildningen vid Stockholms universitet (SU) som vi önskar bevara. Därför pekar KSLs Utbildningsberedning i ett yttrande över förslaget till ny organisation på några viktiga aspekter som behövs för att upprätthålla kvaliteten, kontinuiteten och helheten i det kommande samarbetet.

Strategiska samtal kräver helhetsperspektiv

En av förändringarna i det nya organisationsförslaget är att Lärarutbildningsnämnden (LUN), som har det övergripande ansvaret för utbildningen idag, ska försvinna. I LUN är kommunerna och KSL representerade och där fattas gemensamma beslut kring strategiska frågor som rör lärarutbildningen. Universitetets fyra fakultetsnämnder föreslås nu ersätta Lärarutbildningsnämnden. Det finns en uppenbar risk att frågor som behöver behandlas ur ett helhetsperspektiv såsom VFU (den verksamhetsförlagda utbildningen) och kvalitetsfrågor inom utbildningen, enbart bereds inom varje fakultet och inte över fakultetsgränserna.

Det framtida samarbetet kommer liksom idag att handla om frågor kring huvudmännens roll som medutbildare i lärarutbildningen och huvudmännen som avnämare samt om lärarutbildningens upplägg och innehåll. En ytterligare del är kompetens- och skolutvecklingssatsningar. Det finns också behov av fortsatt strategiskt samarbete kring forskning och FoU, som påverkar universitetets prioriteringar.

I samband med genomförandet av den nya lärarutbildningen kommer det också att behövas ett prognos- och analysarbete med uppföljningar och utvärderingar kring hur lärarutbildningen utvecklas. Detta arbete behöver en sammanhållen strategisk nivå där skolhuvudmän, KSL och Stockholms universitet regelbundet kan mötas.

Kontakt: Elisabeth Nordström, e-post elisabeth.nordstrom@ksl.se,
telefon 08-615 94 29.

Nationella IT-strategin för vård och omsorg - rekommendation att anta 16 principer för samverkan

Samverkan i form av elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter är en företeelse som i snabb takt ökat i betydelse och kommer att fortsätta öka ytterligare framöver. Under 2009 fick en teknisk arbetsgrupp inom IT-forum bestående av regionala IT-ledare från Stockholms stad, Lidingö, Norrtälje och Österåkers kommuner samt Stockholms läns landsting, uppdraget att utreda hur den nationella IT-strategin för vård och omsorg säkerhetsmässigt bäst kan realiseras i regionen.

Arbetsgruppen konstaterade tidigt att frågan inte går att begränsa till enbart vård- och omsorgsområdet, även om det är inom detta område som de mest akuta behoven finns. Gruppens arbete resulterade därför under hösten i 16 verksamhetsoberoende principer för samverkan, vilka sammantaget utgör grunden för ett säkert och kostnadseffektivt elektroniskt informationsutbyte mellan regionens kommuner, landsting, stat och privata utförare.

De 16 principerna för samverkan är presenterade för regionens samtliga kommunala IT-chefer/-strateger, Stockholms läns landstings IT-ledning samt regionens kommundirektörer som alla ställt sig bakom förslaget. Principerna är även kommunicerade med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och införlivade i det nationella utvecklingsarbete som pågår.
 
KSLs styrelse har därför, på IT-forums förslag, rekommenderat (pdf, 220 kB) regionens kommuner att anta och arbeta efter de 16 principerna för samverkan. Det är IT-forums bestämda uppfattning att ett sådant vägval bortom allt tvivel är det som både ekonomiskt och funktionellt på bästa sätt gynnar såväl de enskilda kommunerna som regionen som helhet. 

Kontakt: Karin Bengtsson, e-post karin.bengtsson@ksl.se, telefon 08-615 94 11.

BOSSE - Råd, stöd och kunskapscenter — rekommendation avseende ersättning till verksamhet under tidsbegränsad period

Bakgrund

I samband med kommunaliseringen 1994 av omsorgsverksamheten fick Stockholms stad i uppdrag att för länets räkning svara för kommunernas relation med verksamheten BOSSE — råd, stöd och kunskapscenter.

Stockholms stad fick vid kommunaliseringen tillgodoräkna sig ett ekonomiskt bidrag om 2,8 miljoner kronor vid beräkningen av de avgifter och bidrag som låg till grund för det mellankommunala utjämningssystem som fanns i länet mellan 1995 och 2004. Stockholms stad har även efter det att utjämningssystemet upphörde stått för den totala kostnaden för kommunerna.
Syftet med verksamheten på BOSSE är att ge personer med fysiska funktionshinder ett stöd i att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Stödet är inriktat på att genom rådgivning och personligt stöd underlätta för den enskilde att ordna sitt liv efter sina förutsättningar. BOSSE är ett personligt stöd i mötet med myndigheter och omvärld. BOSSE erbjuder också kommuner att få goda kunskaper om de svårigheter som möter funktionshindrade i deras dagliga liv men också i kontakterna med myndigheterna.

BOSSE erbjuder upplysningar, information, rådgivning och stöd i frågor om personlig service såsom hemtjänst och personlig assistans, bostad, arbete och sysselsättning, socialförsäkringsfrågor.

Rekommendation

Idag har BOSSE ett avtal med Stockholms stad för hela länet t o m den 30 juni 2010. Stockholms stad har nu beslutat att endast ge bidrag för stadens eget behov av BOSSE från och med den 1 juli 2010 och till och med den 21 december 2011. Detta för att få samma avtalstid som landstinget som också har avtal med BOSSE till och med utgången av 2011. Ersättningen är 2,8 miljoner kronor per år.

KSL har haft i uppdrag att finna en lösning vad gäller avtal och ersättning mellan kommunerna (förutom Stockholms stad) och BOSSE från och med den 1 juni 2010. Det har varit prioriterat att hitta en lösning som säkrar verksamheten under en övergångsperiod och samtidigt ge BOSSE möjlighet att anpassa verksamheten för framtiden. 
 
Den lösning som har framkommit som den rimligaste är att länets kommuner (förutom Stockholms stad) under en övergångsperiod ersätter BOSSE per prestation.

KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde i april att rekommendera kommunerna att, under perioden 1 juli 2010 — 31 december 2011, ersätta BOSSE per besök för de kommuninvånare som nyttjar verksamheten. Ett besök motsvarar i genomsnitt 1 timmme och 45 minuter med en timkostnad på 1125 kr. Antal besök per person var i genomsnitt 3,7 under 2009. BOSSE  fakturerar respektive kommun för de kommuninvånare som besökt verksamheten.
 
För att inte kostnaderna per kommun ska öka okontrollerat föreslås ett maxbelopp per kommun under den föreslagna tidsperioden.
 
Styrelsen beslutade samtidigt vid sitt möte att ge KSLs kansli i uppdrag att i samverkan med länets kommuner diskutera behovet av en gemensam verksamhet, liknande BOSSE, efter 2011.

Kontakt: Ulrika Wallin Pudas, e-post ulrika.wallin@ksl.se, telefon 08-615 94 33.

Rådslag om handlingsprogram för energi och klimat

Stockholmsregionen är redan på rätt väg!

På två års sikt ska ett regionalt handlingsprogram för energi och klimat ha en tydlig förankring och hög delaktighet bland regionens involverade aktörer. Eftersom kommunerna inom flertalet åtgärdsområden spelar en helt avgörande roll genomförde KSL den 29 april ett två timmar långt rådslag kring Regionplanekontorets förslag till vilka områden och åtgärder ett handlingsprogram för energi och klimat skulle kunna innehålla.

En kort enkät hade utarbetats inför rådslaget så att de som skulle delta kunde lämna sina synpunkter och prioriteringar innan mötet. Totalt deltog ca 70 personer från Stockholmsregionen i rådslaget och närmare 80 enkätsvar inkom. De områden som de som svarat såg som mest prioriterade i det regionala arbetet är fjärrvärme, avfall som resurs, biogas och energisnål stadsplanering. Det område som ansågs ha allra störst betydelse i det regionala arbetet är energisnål stadsplanering.  Sista enkätfrågan var öppen och berörde insatsområden som saknades i enkäten. Här var transporter och trafikinfrastruktur, vatten och avlopp samt energieffektivisering i befintlig bebyggelse återkommande teman.

Under rådslaget genomfördes gruppdiskussioner vid varje bord om vilka insatser som var prioriterade inom vart och ett av de fyra prioriterade områdena fjärrvärme, avfall som resurs, biogas och energisnål stadsplanering.

Kontakt: Said Ashrafi, e-post said.ashrafi@ksl.se, telefon 08-615 94 12.

Utvärdering av Energirådgivningen — Samverkan pågår, välkommen in!

KSL har nyligen genomfört en utvärdering (pdf, 700 kB) av samarbetsnätverket Energirådgivningen i Stockholmsregionen. Syftet med utvärderingen har varit att ge en allsidig belysning av den nuvarande Energirådgivningen och dess nytta för kommunerna. Utvärderingens övergripande frågeställningar rör resultat, systematik och förbättringsområden.

Bilden av "Energirådgivningen i Stockholmsregionen" är övervägande positiv. Många bedömer att det kommer att ske ökade satsningar på lokalt klimat- och energiarbete framöver. Inom ramen för ett sådant samlat arbete kan Energirådgivningen i regionen vara en strategiskt viktig resurs.

Slutsatsen avseende verksamhetens resultat, är att det nuvarande samarbetet genererar en kompetensmässigt bred och professionell verksamhet som väl uppfyller regelverk och avtal. Slutsatsen av utvärderingen är vidare att verksamheten är systematisk och följer en röd tråd. Arbetsmetodiken — tätt nätverksarbete, stor transparens och ett systematiskt förankringsarbete — lägger grund för god relevans gentemot kommunerna.

Under utvärderingen har flera förbättringsområden identifierats. De viktigaste sådana är:

- En bättre förankring hos politik och tjänstemannaledning lokalt och regionalt behövs.

- Frågan om framtida plattform och organisatorisk hemvist behöver hanteras.

- Det behöver fastställas mål för hur verksamheten ska värderas som helhet.

- Energirådgivningens strategi behöver uppdateras.

- Styrning och uppföljning kan utvecklas i vissa avseenden, bl a i fråga om mål och planering, uppföljning och rapportering.

- Effektiviseringsmöjligheter bör tas till vara. Telefonrådgivningen kan effektiviseras, nuvarande mötesfrekvens ses över och distributionen av information förbättras.

Kontakt: Said Ashrafi, e-post said.ashrafi@ksl.se, telefon 08-615 94 12.

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har påbörjat ett arbete med att utveckla nya former för stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Parterna har i en överenskommelse beslutat att inleda arbetet inom äldreomsorgen men med sikte på hela socialtjänsten samt de delar av landstingets verksamhet som tangerar dessa.
 
I överenskommelsen mellan SKL och regeringen kring äldreomsorgen finns nu möjlighet för länet att söka pengar (600 000 kronor år 2010) för att arbeta fram regionala stödstrukturer. Förutsättningen är att det finns en regional avsiktsförklaring som reglerar huvudmännens åtaganden.

Stödstrukturerna ska skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten, de ska långsiktigt kunna försörja länet med ett praktiskt verksamhetsstöd liksom utgöra en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet.

Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) genomförde den 21 april 2010 en konferens med syfte att inventera och diskutera strukturen för en kunskapsplattform i länet. Deltagare var förtroendevalda från kommun och landsting, tjänstemän från FoU-verksamheter, universitet och högskolor samt kommuner och landsting.

Vid konferensen identifierades ett antal områden som bör tas hänsyn till i det fortsatta utvecklingsarbetet kring regionala stödstrukturer.

- Uppdraget bör vara att stödja samverkan mellan alla de verksamheter som finns, för att få optimal nytta av den goda mångfalden och undvika dubbelarbete och att viktiga områden faller mellan stolarna. Ökad samordning ger möjligheter för erfarenhetsutbyte. Det behövs en regional nivå där landsting, kommuner och lärosäten samverkar. Denna funktion ska inte vara för stor, utan ordinarie verksamheter ska förstärka och medverka. Alla parter bör vara representerade och en tydlig ledningsorganisation upprättas.

- Satsa på medarbetarna/personalen, skapa en gemensam målbild/vision.

- En tydlig roll för såväl beställare som utförare, oavsett regiform.

- De viktigaste frågorna från den lokala nivån bör samlas ihop regionalt. Det är viktigt att utgå från de samverkansstrukturer och nätverk som redan finns.
 
- Den modell som arbetas fram ska ha förutsättningar att vara långsiktig samtidigt som den är flexibel och anpassningsbar till nya behov och kunskaper.

- Mer tillgång för lärosätena/akademin och möjlighet att avsätta mer tid för samverkan med verksamheterna.

- All kunskap som generas och alla erfarenheter som görs ska bli tillgängliga och synliga. Det behövs en regional webbplats där forskning, upphandlingar, utbildningar och arbetsmetoder presenteras. En plats för information, kommunikation och goda exempel. Det måste finnas en organisation som styr och leder detta i nära samverkan med den lokala nivån. Det får inte bli för många mellanstationer och för långt mellan forskningen och verkligheten.

Arbetet med kartläggning av dagens strukturer, kommunernas och landstingets önskemål om förändringar och förslag till långsiktiga regionala stödstrukturer för socialtjänsten möjliggörs genom det nationella stödet om 600 000 kr för Stockholms län år 2010. Arbetet kommer att på den politiska nivån kunna samordnas av KSLs Vård- och Omsorgsberedning och ledas av den så kallade Presidiegruppen, gemensam med Landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd.  

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, e-post gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40.

Prestationsbaserat statsbidrag till stöd för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete

Som ett led i en förändring mot ett mer prestationsbaserat system har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet pekat ut ett antal angelägna områden för ett förbättringsarbete med särskild uppmärksamhet riktad mot de mest sjuka äldre.

Överenskommelsen innebär bland annat en satsning på ökat engagemang från kommuner och landsting i två nationella kvalitetsregister, Svenska Palliativregistret och Senior alert. Med syfte att erbjuda stöd till kommuner och landsting i ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete kopplat till kvalitetsregistren, har regeringen anslagit medel motsvarande 7 miljoner kronor för Stockholms län.

Pengarna kan användas för att finansiera bland annat länsgemensamma utvecklingsledare som kan ge stöd och driva det lokala utvecklingsarbetet, deltagande i kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre och som en del i utvecklingen av en förstärkt regional struktur för kunskapsutveckling.

SKL betalar ut medel när överenskommelse (avsiktsförklaring) mellan landsting och kommun-/läns-/regionförbund kommit in till SKL.

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, e-post gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40.

Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende

Samtliga kommuner i länet samt landstinget har antagit "Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende". Policyn utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård och innehåller gemensamma utmaningar och åtaganden för att förbättra samverkan, vården och stödet för dem som riskerar att bli och är beroende av alkohol och andra droger. KSL och landstinget får bland annat stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genom utvecklingsarbetet "Kunskap till Praktik" för att utveckla länets missbruks- och beroendevård.
 
Lokalt processtöd

Under 2010 får 19 kommuner och 8 stadsdelar tillsammans med lokal hälso- och sjukvård särskilt stöd i att stimulera utvecklingen av den lokala missbruks- och beroendevården i enlighet med policyn och de nationella riktlinjerna. Varje kommun/stadsdel och lokal hälso- och sjukvård har utsett särskilda processledare som leder utvecklingen. Dessa har gått en processledarutbildning, ingår i länets nätverk och får stöd av koordinatorn, Cecilia Löfgren, med att omsätta policyn i den praktiska verksamheten.

Lokala samråd

För att underlätta den lokala utvecklingen av missbruks- och beroendevården ska det finnas lokala samråd i kommunen/stadsdelen. Där ska företrädare för kommunen/stadsdelen och den lokala hälso- och sjukvårdens ledningar ingå tillsammans med Kriminalvården. Den lokala hälso- och sjukvården bör representeras av beroendevården, primärvården och psykiatrin. Det lokala samrådet ska gemensamt besluta hur implementeringen av policyn och de nationella riktlinjerna ska genomföras och vad som ska prioriteras utifrån de lokala behoven.

Regionala samrådet

Det regionala samrådet bidrar till utvecklingen av hela länets förebyggande arbete och missbruks- och beroendevård.  De som ingår är socialchefer som representerar kommunerna samt chefer från landstinget som representerar produktionens vårdgrenar och beställare.  Representanter från Kriminalvården och Länsstyrelsen deltar vid behov. Ett sekretariat är knutet till samrådet, som består av personal från Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning.

Regional uppföljning 

För att följa utvecklingen av länets missbruks- och beroendevård planeras en länsövergripande årlig uppföljning av arbetet. Frågorna utgår från kvalitetsindikatorerna som finns i policyn och handlar om vilka som ingår i det lokala samrådet, rutiner för samverkan och prioriteringar som är gjorda under året. 
 
Baskurs för riskbruk, missbruk och beroende

I slutet av året kommer en baskurs på fyra dagar att erbjudas. Målgruppen är de yrkesgrupper som möter och/eller arbetar med riskbruk, missbruk och beroende inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, kriminalvård och andra berörda verksamheter. Syftet är att ge ökad gemensam kunskap och skapa förutsättningar för samverkan.
 
I det regionala samrådet ingår

Ulrika Wallin Pudas, KSL
Margareta Heimer, Danderyd
Bitte Davidsson, Bromma stadsdelsförvaltning
Anita Brynje, Tyresö
Lars Arvidsson, Upplands Bro
Christina Häckner, Salem
Conny Gabrielsson, HSN
Gertrud Wahl-lund, HSN
Stefan Borg, SLSO beroendevård
Lena Lindén, SLSO primärvård
Christina Klintemo, SLSO psykiatri
Lotta Olmarken, MBAB  privat beroendevård
Elisabeth Sundqvist, Carema privat primärvård o psykiatri.
 
Dessa har hittills beviljats lokalt processtöd

Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Norrtälje, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Södertälje, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker, Bromma, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hässelby-Vällingby, Kungsholmen, Norrmalm, Skarpnäck, Östermalm och lokal hälso- och sjukvård i respektive kommun/stadsdel.
 
Kontakt och mer information

Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende" kan beställas hos: informationsmaterial.lsf@sll.se , ange antal exemplar och vart de ska skickas.

Policyn går även att hämta i pdf-format (pdf, 890 kB). Sekretariatet kommer gärna till er och informerar om policyn, lokala process stödet m.m.

Kontakt: Karin Jacobsen, e-post karin.jacobsen@ksl.se, telefon 08-615 94 34.

Gemensamt programpris inom Stockholms läns gymnasieregion — remisskonferens 26 maj

Sommaren 2009 fick kommunerna i Stockholms län på remiss en prislista med ett pris för varje gymnasieprogram. KSL bjöd in förtroendevalda och förvaltningschefer till ett seminarium i oktober 2009 för att diskutera remissvaren. På mötet togs beslut om att utreda en modell för gemensamt programpris med riksprislistan -5 %. 
 
Sedan dess har tre faktorer påverkat utredningsarbetet:
 
1. 2010 års riksprislista innebar kraftiga prissänkningar för de flesta program. Efter protester beslöt regeringen att behålla 2009 års riksprislista t o m 1/7 2010.
 
2. I utredningsarbetet som startade upptäcktes snart att kommunerna utvecklat olika praxis gällande interkommunala ersättningar. Den interkommunala ersättningen innehåller ett kostnadspåslag som varierar från 0% till 24% på programpriset till annan kommun.
Skälet till att höja programpriset kan vara att elever från annan kommun har tillgång till extrasatsningar som den arrangerande kommunen tillhandahåller, t ex ungdomsmottagning, fritidsledare, extra studiestöd samt socioekonomiska tillägg etc.
 
3. Lagen Offentliga bidrag på lika villkor har trätt i kraft. Syftet med lagen är att kommunala och fristående skolor ska få bidrag på lika villkor.

Mot bakgrund av detta beslutade KSLs Utbildningsberedning att arbeta fram en prislista utan några påslag samt att göra ekonomiska konsekvensbeskrivningar av en gemensam prislista.
 
Utredningen är i ett tidspressat skede i och med att beslut om prislista ska tas av KSLs styrelse och en rekommendation gå ut till kommunerna före sommaren. Därför genomförs nu den 26 maj 2010 en konferens istället för en ny remissomgång.

Kontakt: Elisabeth Nordström, e-post elisabeth.nordstrom@ksl.se,
telefon 08-615 94 29 eller Björn Larsson, e-post: bjorn.larsson@ksl.se,
telefon 08-615 94 46.

Gemensam vuxenutbildningsregion

Samordnad upphandling

Under våren har KSL och Styrgruppen för gemensam vuxenutbildning inbjudit intresserade kommuner till samtal rörande samordnad upphandling för vuxenutbildning. Ett femtontal kommuner har träffats två gånger och möts igen i slutet av maj månad. Samtalet utgår då ifrån förslag som diskuterats fram i Stockholm stad och som kommer upp på deras nämndsammanträde den 20 maj.
 
I diskussionen om samordnad upphandling har en rad frågor väckts rörande vad som faktiskt gäller när man använder interkommunal ersättning. Likaså har man diskuterat hur valfriheten för medborgaren kan behållas trots ett större krav på rangordning än tidigare i lagen om offentlig upphandling. En jurist har därför inbjudits till nästkommande möte för aktiva i vuxenutbildningsregionsarbetet.

KSL har genomfört intervjuer med ordförande för ansvarig nämnd och förvaltningschef i nio kommuner kring intresset för samordnad upphandling och intentionen med gemensam vuxenutbildningsregion.  Intervjuresultatet bidrar till ökad kunskap för såväl de intervjuade som för KSL och de som medverkar i arbetsgrupper och styrgrupp. Trots att kommunerna i länet skiljer sig åt när det gäller upphandlad verksamhet respektive egen regi uttrycks en vilja att finna former för samverkan. På frågan om vad som är särskilt angeläget (utöver upphandling) att kommunerna samarbetar kring angavs främst

• Uppföljning och kvalitetssäkring
• Utveckling av SFI och SFX
• Samordnat utbud
• Gemensam databas och central antagning

Regional statistik

Skolverkets statistik för utbildningsområdet har klara begräsningar. KSL har, tillsammans med Mälardalsrådet, anlitat ett konsultföretag som tagit fram regional statistik i syfte att bland annat öka kunskap om vuxenutbildning i regionen samt att identifiera svårigheter med den statistik som hålls tillgänglig av Skolverket, svårigheter som handlar om oklarheter med definitioner och inrapportering.

I Stockholms län finns 60 000 studeranden inom vuxenutbildningen. 66% är kvinnor och 50% är födda utomlands (exklusive Sfi). Variationen mellan länets kommuner är stor. I Värmdö är 22% av de studerande inom vuxenutbildningen födda utomlands och i Botkyrka 75%.
22 800 studerar Sfi/Sfx i länet. Av dessa är 57% kvinnor och 47% studerar hos privata anordnare vilket kan jämföras med Södermanland där all Sfi, enligt statistiken, finns i kommunal regi.
 
Rapporten ska användas för samtal med ansvariga myndigheter kring förbättringar och inom vuxenutbildningsarbetet för att fastställa gemensamma nyckeltal m m. Rapporten ska presenteras bl a på Utbildningsberedningen i början av juni och görs tillgänglig på KSLs hemsida därefter.
 
Prisbild

En kartläggning av prisbilden i vuxenutbildningen har presenterats under våren. Prisbilden är mycket varierande både mellan de olika utbildningsformerna och mellan kommunerna. Utgångspunkten för prissättning innehåller en rad olika variabler. Kommuner sätter pris utifrån poäng, timme, kurs eller termin. Debiteringsrutiner skiljer sig åt. Somliga debiterar för beslutad tid och andra för betyg eller närvaro. När en kommun tillhandahåller utbildning åt medborgare från annan kommun görs ibland ett påslag på kostnaden som ska täcka merkostnad för genomförandekommunen — variationerna är stora även här.
 
Gemensamt pris och frågor som hänger samman med detta - påslagets storlek/inget påslag, betalningsmodell, grund för pris etc - ska diskuteras i arbetsgrupp och styrgrupp.
 
Kostnadsansvar då studerande byter folkbokföringskommun

Under hösten har en arbetsgrupp inom vuxenutbildningsregionen arbetat fram förslag kring rutiner rörande studerande som byter folkbokföringskommun. Eftersom de formella regelverken skiljer sig åt för vuxenutbildningens olika skolformer har det varit svårt att ta fram rutiner som alla kan ställa sig bakom. Diskussionen i arbetsgruppen har dock lett fram till frågeställningar kopplade till själva överenskommelsen om gemensam vuxenutbildningsregion. Hur gemensam kan regionen bli när möjligheten för medborgaren ser olika ut i de olika kommunerna? Frågan ska diskuteras i KSLs Utbildningsberedning.
 
Sfx

Anvisningar för den som vill ansöka som Sfx-anordnare
 
Aktuella utredningar och förslag, ny lagstiftning

Nya utredningar, förslag från regeringen och ny lagstiftning som påverkar delar av vuxenutbildningen:

• Sfi- bonus, beslut av riksdagen, preliminärt den 20 maj 2010
• Tidsbegränsad Sfi, utredning pågår
• Övergången av ansvar för vissa nyanlända (d v s det kommunala flyktingmottagandet). En ny lag är antagen (Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 2010:197), som från och med den 1 december 2010 innebär ett nytt ansvar för kommunerna att anordna samhällsorientering på modersmålet (minst 60 timmar under det första året).

Kontakt: Anne-Marie Johansson Hernander, e-post anne-marie.johansson@ksl.se, telefon 08-615 94 38.

Hearing om boendesegregation

Nästan 100 personer samlades den 7 maj i Färgfabrikens lokaler i Liljeholmen, inbjudna av Regionplanekontoret, Boverket, Kommunförbundet Stockholms Län, Länsstyrelsen i Stockholm samt Stockholms stad. Drygt en tredjedel deltagarna var kommunrepresentanter, resten kom från en rad olika myndigheter och organisationer.

Temat för den hearing och open space-övning som ägde rum var hur man kan minska eller bryta den socioekonomiska boendesegregationen för att uppnå en hållbar utveckling i Stockholms län. Samhällsplaneringens instrument, den politiska viljan, byggandet av nya bostäder, upprustning av miljonprogramområdena och andra strukturpåverkande insatser var frågor som behandlades. I debatten berördes givetvis tillståndet i de stadsdelar som har lägst inkomster och flest hyresrätter, så kallade utsatta områden, men hearingens syfte var att lyfta blicken till hela regionen och dess förutsättningar att bryta denna negativa uppdelning i mera utsatta och mera väletablerade områden och kommuner.

Sven-Inge Nylund från Regionplanekontoret underströk i sin inledning att den nya regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010)bland annat innehåller tre strategier som var och en har bäring på boendesegregationen:

• Ökad uthållighet och kapacitet i strategiska områden
• Stärka sammanhållningen
• Frigöra livschanser

Elisabeth Lilja, urbansociolog från Stockholms universitet, hade i sina studier i Stockholms stad sett bevis på en allt starkare socioekonomisk fragmentisering. De som kan välja har valt bort grannskapsförorter. Innerstaden har i snabb takt gentrifierats, det vill säga socioekonomiskt starka grupper har här ökat. Stadsdelarna blir alltmer homogena, på ett tydligt rumsligt sätt. Elisabeth Liljas tips när det gäller strategiska val var framför allt att dels fokusera på det offentliga rummet (skapa mötesplatser), dels fokusera på gränser och kopplingar mellan platser.
 
Per Unckel, landshövding, anslöt mitt i eftermiddagens open space-övningar. Han menade att olika kompetenser behövs när städer planeras. Det finns utrymme för och behov av en regional diskussion, som inte fråntar kommunerna deras jobb och ansvar. Per Unckel varnade för att bostadsbristen kan sätta gränser för regionens utveckling.
 
Nina Lundström, förste vice ordförande i KSLs styrelse avslutade dagen och de många gruppdiskussionerna. Nina Lundström menade att många viktiga synpunkter och förslag lyfts upp, och att det nu gäller att på olika nivåer och i olika ansvariga organ ta tillvara den diskussion som nu fått nytt liv igen.
 
De konkreta förslagen som vaskats fram under open space-samtalen kommer att läggas ut på Regionplanekontorets och KSLs hemsidor mot slutet av maj månad.

Kontakt: Karin Wahlgren, e-post karin.wahlgren@ksl.se, telefon 08-615 94 06.

Bostäder så in i Norden! - Bostadsforum 2010

Bostadsforum genomförs årligen som ett samarbete mellan Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms Byggmästareförening utifrån olika teman kring regionens bostadsförsörjning. I år genomfördes evenemanget tisdagen den 18 maj på temat bostadspolitik.
 
Svensk bostadspolitik har länge varit något av en icke-fråga men bostadsförsörjningsfrågorna bör ha en given plats i årets valrörelse. Våra nordiska grannländer har gjort helt andra bostadspolitiska val trots att vi i stora delar liknar varandra. Är det då så säkert att den svenska vägen är den enda möjliga eller har vi något att lära?
 
Utifrån ett pan-nordiskt anslag där representanter från näringsliv, stat och kommun i Köpenhamn, Oslo och Helsingfors bidrog med kunskap om sina respektive länders storstadsbostadspolitik (eller frånvaro av bostadspolitik som en del menar), diskuterades behovet av en förändring i svensk bostadspolitik.
 
Representanter från politiska partier respektive politiska ungdomsförbund reflekterade över erfarenheter från grannländerna men diskuterade också vad framtida generationers samhällssyn kommer att innebära för vilken bostadspolitik som behöver föras.

Innan den gemensamma lunchbuffén kommenterades debatten av en politiker, en forskare och en debattör som tillika är arkitekt.

Slutsatser från dagen

Erfarenheterna från våra nordiska grannländer är viktiga att ta vara på men de enkla sanningarna om vad som påverkar bostadsförsörjningen kanske just är lite för enkla. Samtliga nordiska huvudstadsområden har en för låg takt i bostadsbyggandet trots att den förda bostadspolitiken skiljer sig vad gäller synen på ägande respektive hyresrätter. Problembilden vad gäller segregation och andra aspekter är lika och det finns en politisk vilja att försöka ändra utvecklingen.

Vad gäller den svenska politiken verkar det finnas en relativt samlad bild kring vad man vill åstadkomma och en acceptans för diversifiering vad gäller upplåtelseformer och olika typer av stimulerande åtgärder. Dock lägger man lite olika fokus på och tilltro till de olika verktygen. Alla är ense om att det behövs tydliga, transparenta och långsiktiga ramar för alla involverade aktörer.
 
En djupare diskussion om och konsekvensanalys av vad olika verktyg ger för effekt vore därför önskvärd och dessutom fördes fram att kommuner och andra parter borde vara lite djärvare att släppa fram mindre företag och medborgarinitiativ för att driva på byggandet och tillskapandet av den nya mänskliga staden.

Kontakt: Göran Lundberg, e-post goran.lundberg@ksl.se, telefon 08-615 94 10.