Nyhetsbrevet Nr 3 - November 2009

Allmänflyget i Stockholm - Mälarregionen

KSLs styrelse beslöt vid sitt juni-sammanträde att uppdra åt kansliet att tillsammans med Regionplanekontoret och Länsstyrelsen söka en lösning för allmänflyget i Stockholms län. För att lösa uppdraget anlitades Carl Cederschiöld, som med kanslistöd från Regionplanekontoret fick i uppdrag att arbeta fram ett förslag som långsiktigt skulle lösa allmänflygets behov.

Allmänflygets framtid i Stockholms län är, som framgår av den nu presenterade rapporten, beroende av att kommunerna tillsammans löser frågan. Rapporten föreslår en bolagsbildning, där samtliga kommuner är delägare. Kommunerna bör också enligt rapporten söka stöd och samarbete med Stockholms läns landsting och med Luftfartsverket.

Rapporten visar att behovet av en modern allmänflygplats är stort för såväl allmänflyg som är stationerat i Stockholms län som för allmänflyg från andra delar av landet som besöker Stockholms län.

Sammanfattningen av rapporten

Stockholmsregionen står inför en situation där storstockholmsområdet saknar en dedikerad allmänflygplats. Vid nedläggningen av Barkarby flygfält reduceras Stockholmsregionens kapacitet för allmänflyg som kräver asfalterad bana för att kunna fungera året runt, på ett sådant avgörande sätt att allmänflygets roll som transportmedel inte kan uppfyllas på ett tillfredsställande sätt. En gemensam regional lösning krävs för att säkerställa allmänflygets långsiktiga tillgång till erforderlig infrastruktur.

För att uppnå en lösning som väl tillgodoser Stockholmsregionens behov krävs att ny hårdgjord bankapacitet för allmänflyget skapas i länet inom rimligt tidsavstånd från regionens centrala delar. Vidare behövs lösningar för ett ökat utnyttjade i den samlade potentialen hos befintliga flygfält. För detta krävs att det offentliga, d v s kommunerna, tar initiativet och lägger fast förutsättningarna för ett genomförande, endast så kan incitament för eventuella privata intressenters medverkan skapas. Ett åtagande att skapa en organisation och finansiering krävs för att realförhandlingar om läge och mark ska kunna komma till stånd.

I förhandlingspromemoria föreslås att kommunerna i Stockholms län och eventuellt också Stockholms läns landsting bildar ett regionalt flygplatsbolag i form av ett aktiebolag. En tänkbar modell är ett huvudbolag för finansiering och samordning med ett eller flera dotterbolag för byggande och förvaltning av den eller de flygplatser som kan komma att anläggas på sikt. När en ny allmänflygplats är anlagd träffas upplåtelseavtal med lokal flygklubb som sedan svarar för drift och underhåll.

I det utställda förslaget till RUFS 2010 anges att ytterligare flygplatskapacitet behöver skapas i länet och att ett läge bör reserveras såväl i den norra som i den södra länsdelen. De alternativ som i denna förhandlingspromemoria föreslås i första hand prövas för en sådan markreservation är Bro och Rockelsta/Gillinge i den norra länsdelen och Krummeltorp och Ormsta i den södra länsdelen.

Kontakt: Lennart Dahlberg, lennart.dahlberg@ksl.se, telefon 08-615 94 05

KSLs remissyttrande över nationell plan och länsplan för transportsystemet 2010-2021

Kommunförbundet Stockholms Län har lämnat remissvar på såväl länsplanen som den nationella planen för transportinfrastruktur 2010-2021.

Länsplan för regional transportinfrastruktur

Förslaget till länsplan har utarbetats i en samverkansprocess där ledningarna för länets kommuner har beretts möjlighet att påverka inriktningen på arbetet.

KSL anser att arbetet har genomsyrats av en helhetssyn på finansiering via länsplanen, nationell plan, trängselskatt, medfinansiering från kommuner och landstingets investeringsbudget på trafikområdet. KSL vill också särskilt framhålla att det är mycket positivt att den breda uppslutning kring transportsystemets utbyggnad som etablerades i samband med Stockholmsförhandlingarna har förts vidare i förslaget till länsplan. Härigenom kan en stor del av de mest prioriterade infrastrukturobjekten finansieras och en bra balans mellan väg- och spårinvesteringar uppnås.Trots regionens bidrag av stora egna resurser i form av trängselskatt, medfinansiering från kommuner och landsting räcker inte den anvisade ekonomiska ramen för att klara de nationella och regionala målen för tillväxt och miljö. KSL anser därför att det är angeläget att länsramen +25% blir den gällande ramen. Dock är även denna större ram otillräcklig för att möjliggöra ett transportsystem som klarar utmaningarna för Stockholms län med dess kraftigt växande befolkning.

Nationell plan för transportsystemet

Inom ramen för åtgärdsplaneringen ryms inte Stockholmsförhandlingen i sin helhet. Enligt KSLs uppfattning är det av största vikt att Stockholmsöverenskommelsen genomförs fullt ut eftersom de enskilda objekten inte på egen hand kan skapa den kraftfulla transportlösning som formas om överenskommelsen genomförs. Det är därför angeläget att den utökade ramnivån +15 % blir den gällande.

I förslag till nationell plan noterar vi följande avvikelser, varför 340 mkr behöver återföras till nationell plan fördelat på följande objekt

• E4 Södertälje — Hallunda, trimningsåtgärder 140 mkr
• Trafikplats Kockbacka, 60 mkr
• Södertörnsleden 110 mkr
• Statsbidragen till Tvärspårvägarna i Stockholm 30 mkr

Utvecklingen av tågtrafikens kapacitet och kvalitet skapar förutsättningar för en växande arbetsmarknad i Stockholm - Mälarregionen och därmed också ett minskat utanförskap för många människor. Hela Stockholm - Mälarregionen bidrar till medfinansiering av Citybanan och den därtill kopplade utbyggnaden av Mälarbanans fyrspår på sträckan Tomteboda - Kallhäll. I förslag till nationell plan har knappt 40% av den beräknade kostnaden reserverats för genomförande av denna utbyggnad. Järnvägsutredningen visar att det tar 10-12 år att genomföra utbyggnaden av delen Barkarby - Tomteboda, vilket får till följd att ett fullständigt fyrspår inte finns på plats förrän kring år 2030. Detta innebär också att färdigställandet av Citybanan år 2017 inte får full effekt för kollektivtrafiken förrän år 2030. Mot denna bakgrund är det angeläget att ytterligare medel avsätts i nationell plan så att tidsskillnaden i färdigställandet av Citybanan och Tomteboda - Kallhäll minimeras.

Kontakt: Lennart Dahlberg, lennart.dahlberg@ksl.se, telefon 08-615 94 05

Nytt färdtjänstavtal i Stockholms län

KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 8 oktober 2009 att rekommendera kommunerna att teckna nytt färdtjänstavtal med Stockholms läns landsting. Det nya färdtjänstavtalet gäller från och med den 1 januari 2010. Mer information om förhandlingsarbetet finns i KSLs information om färdtjänstavtalet som skickades ut i juni 2009.

Förhandlingsarbetet

Förhandlingen om ett nytt färdtjänstavtal har pågått sedan 2008 där KSL, enligt färdtjänstavtalet, företrätt kommunerna och landstinget har företrätts av Färdtjänstens ledning. KSL har kontinuerligt förankrat och diskuterat förhandlingens utveckling med kommunerna. Förhandlingen har framförallt handlat om

• rättsläget kring kommunernas möjlighet att genom avtal överlämna hela eller endast delar av färdtjänstansvaret till trafikhuvudman,
• ansvar och kostnader för de kommunala persontransporterna som är undantagna enligt § 9 i färdtjänstavtalet och som kommunerna utför.

Innehållet i nya avtalet

Färdtjänstavtalet är nu tydligare och mer renodlat och ambitionen är att minimera tolkningstvister. Nyheterna är bland andra följande.

• Avtalet handlar enbart om resor enligt lagen om färdtjänst. Skrivningarna om att förbättra tillgängligheten har lyfts ut eftersom det sker på annat sätt än genom färdtjänstavtalet.
• Fortfarande undantas kommunernas persontransporter enligt § 9, se avtalet. I avtalet står nu grundskola istället för skola.
• Kommunerna fortsätter att verkställa utredningar som grund för landstingets prövning av färdtjänsttillstånd. I avtalet står nu att landstinget har en ledande roll i utvecklingen av handläggningsprocessen.
• Avtalets tidsperiod är tillsvidare. Uppsägning ska ske senast nio månader innan kalenderårsskifte, detta kan dock ske tidigast 2011.

Bakgrund

Kommunerna har genom lagen om färdtjänst (1997:736) en skyldighet att anordna färdtjänst för sina kommuninvånare. Det gäller de personer som har ett varaktigt funktionshinder, är folkbokförda i kommunen och har väsentliga svårigheter att resa med allmänna kommunikationer. Kommunerna får efter en överenskommelse med trafikhuvudmannen i länet överlåta sina uppgifter enligt lagen om färdtjänst. Länets kommuner har sedan lång tid tillbaka genom avtal överlåtit åt Stockholms läns landsting att ansvara för färdtjänsten.

Kontakt: Karin Jacobsen, karin.jacobsen@ksl.se, telefon 08-615 94 34

Utbildning och andra vägar till arbete — regional mobiliseringskonferens 9 oktober

Långkonjunktur och oro i de finansiella systemen har medfört att många har blivit varslade och arbetslösa, vilket ställer större krav på de offentliga aktörerna. Inte minst viktigt är att det finns ett fungerande utbildningssystem anpassat för såväl dagens som framtidens behov. Nu gäller det att satsa på utbildning och andra vägar till arbete för att vi inte bara ska klara krisen utan även stå stärkta när den väl är över.

Den 9 oktober inbjöd KSL och Länsstyrelsen till en eftermiddag i syfte att inspirera och förmedla kunskap. Vad görs på nationell, regional och lokal nivå för att minska utanförskapet på arbetsmarknaden? Det finns många goda exempel på detta i länet som förtjänar att spridas.— Det första vi ska göra för att hantera varsel och ökad arbetslöshet, det är att samla oss, se hur vi kan hjälpas åt och inspireras av andras goda exempel, sade landshövding Per Unckel i sin inledning. Per Unckel är utsedd av regeringen till varselsamordnare för Stockholms län och det är just samordning som är viktigt för att insatserna ska bli effektiva i länet.

KSLs ordförande Erik Langby betonade vikten av att koppla ihop EU:s strukturfondsarbete med det arbete som görs i län och i kommuner. Erik Langby menade också att utbildning är viktigt för att möta våra kortsiktiga behov men också för att rusta människor långsiktigt.Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin berättade vad regeringen gjort det senaste året. Sven Otto Littorin har rest runt och besökt alla landets län för att ta reda på hur läget verkligen är och för att möta handlingskraft på lokal nivå.

Sven Otto Littorin ville inge hopp till åhörarna. Varselstatistiken har gått ner sedan i mars och det är en strukturomvandling på gång på arbetsmarknaden. — Vi har ett stort generationsskifte framför oss, och snart kommer alla unga att behövas, sade Sven-Otto Littorin, som också uppmanade ungdomarna att hålla ut och att under tiden passa på att utbilda sig.

Under konferensen gavs också möjlighet till en stunds "speed dating". Seminariedeltagarna delade in sig i grupper och kunde gå runt och besöka olika stationer under 15 minuter vardera. Vid stationerna fick man ta del av lyckade exempel på vad som görs i länet för att få ut människor i arbete eller utbildning.

De åtta "speed dating"-stationerna var följande.

YUMP - Young Urban Movement Project
Kontakt:
Rafael Bermejo, vd YUMP, 08-693 99 42,
rafael@yumpnow.com

Arbetslinjen
Kontakt: Malin Westerback, chef äldreomsorgen, Nacka kommun, 08-718 90 55,
malin.westerback@nacka.se

Yrkesarbetare med ROT-kompetens
Kontakt:
Per Samuelsson, Arbetsförmedlingen, 08-508 801 00,
per.samuelsson@arbetsformedlingen.se

Lennart Åkerman, Arbetsförmedlingen, 010-486 01 80,
lennart.akerman@arbetsformedlingen.se

Gösta Gustavsson, SABO, 08-406 55 42,
gosta.gustavsson@sabo.se

Marika Lundin, SABO, 08-406 55 36,
marika.lundin@sabo.se

Solnamodellen
Kontakt:
Pehr Granfalk, kommunalråd, Solna stad, 08-734 25 40,
pehr.granfalk@solna.se

Yvonne Petersson-Svensson, chef integrationsenheten, Solna stad, 08-734 28 98,
yvonne.svensson@solna.se

Matchning Södertörn
Kontakt:
Karin Andersson, projektledare, 0761-150 177,
karin.andersson2@botkyrka.se

Klaes Hallberg, projektledare, 010-487 19 16,
klaes.hallberg@arbetsformedlingen.se

Leif Öbrink, projektledare, 08-523 01 353,
leif.obrink@sodertalje.se

Kravmärkt Yrkesroll
Kontakt:
Marie Ardström, utvecklingschef, Kravmärkt Yrkesroll, 08-606 92 77,
marie.ardstrom@haninge.se

Ewa Kardell, förvaltningschef Haninge äldreomsorg, 08-606 85 14,
ewa.kardell@haninge.se

CARPE
Kontakt:
Carina Schmidt, projektledare, 08-508 25 410,
carina.schmidt@saf.stockholm.se

Carin Östh, projektledare, 08-508 25 601,
carin.osth@saf.stockholm.se

Karriärutveckling för alla 
Kontakt: Staffan Ström, rektor vuxenutbildningen, Nacka kommun, 08-718 79 51,
staffan.strom@nacka.se

Kontakt: Lennart Dahlberg, lennart.dahlberg@ksl.se, telefon 08-615 94 05

KSLs kansli har i uppdrag att med stöd av kommunerna och i samverkan med landstinget arbeta fram en ny BUS-policy.För att ge utrymme för berörda chefer och handläggare i kommunerna att påverka policyn så att den blir ett värdefullt stöd i det dagliga arbetet, bjöd KSL den 25 september in till kommundialog. Drygt 75 personer deltog under dagen och de allra flesta av kommunerna i länet var representerade (24 stycken).

Man konstaterade att vi är på rätt väg. Deltagarna ville ha ett kort och koncist dokument och helst överenskommelse/avtal kring några utpekade områden. Vidare konstaterades också att kommunkollektivet var överens om vilka problemen var och hur de skulle kunna lösas.

Till nästa presidiegruppsmöte (Kommunförbundet Stockholms Län tillsammans med landstingets Hälso- och sjukvårdsnämnd, HSN) kommer tjänstemännen att föreslå att KSL och landstinget fastställer att det ska finnas en regional tjänstemannagrupp (BUS-SAM). BUS-SAM ges i uppdrag att fungera som styrgrupp i arbetet med att arbeta fram förslag till överenskommelse/avtal inom följande fem områden. I förslagen ska anges vad som ska åstadkommas och vem som gör vad.

1. Regional överenskommelse om ansvars- och kostnadsfördelning mellan kommun och landsting för gemensamma ärenden vid placeringar i HVB-hem.

2. Överenskommelse om en modell för utredning och insatser för barn och ungdomar med neurologiska eller neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser. (För kommunernas del handlar detta framförallt om vad kommunerna förväntas ha gjort inför en utredning inom landstinget).

3. Gemensamma rutiner för samordning av rehabilitering och habilitering för barn och ungdomar. Rutiner som säkrar att samordningsansvariga får de förutsättningar som krävs för att de ska klara sin uppgift.

4. BUS-SAM ska följa nationellt arbete, t ex Sveriges Kommuner och Landstings arbete i modellområden med barns och ungdomars psykiska hälsa samt initiera diskussion om länsövergripande utveckling.5. Förslag till strukturer för lokala BUS-grupper (deltagande, mandat etc) samt eventuella delregionala forum.

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40

När en patient som varit inskriven i slutenvård planeras att skrivas ut, men fortfarande är i behov av vård och omsorg, ska en samordnad vårdplanering genomföras av patientens hemkommun och slutenvårdenhet inom landstinget där patienten vårdats. Planeringen ska ske tillsammans med patienten och berörda verksamheter inom kommun/stadsdel och den av landstinget offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Grundläggande bestämmelser om samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård finns i lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård samt i Socialstyrelsens föreskrift "Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård" (SOSFS 2005:27 [M och S]). Stockholms läns landsting och KSL arbetade våren 2007 fram en överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsen har, efter granskningar i ett par kommuner, i en skrivelse till landstinget och KSL påpekat att överenskommelsen behöver kompletteras.

Förhandlingar pågår med landstinget och en överenskommelse kommer förhoppningsvis att kunna presenteras före årsskiftet.

En ny arbetsgrupp kommer att skapas runt samarbetet med WebCare. WebCare är ett IT-stöd för samordnad vårdplanering mellan slutenvård, öppenvård, stadsdelar och kommuner inom Stockholms län. Stockholms läns landsting är systemägare för WebCare. Ett nytt avtal om WebCare som reglerar tillhandahållande, användande, förvaltande och finansiering behöver arbetas fram.

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40

Att samverka kring vuxna med psykisk funktionsnedsättning och psykisk sjukdom är ett ständigt aktuellt och långsiktigt arbete. Både politiker och tjänstemän i länets landsting och kommuner har betonat behovet av en bättre samverkan kring den här målgruppen. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning har genomfört en psykiatriöversyn, och KSLs kansli har under våren 2009 gjort en probleminventering av samverkan.

Nya lagar har kommit inom området och regeringen föreslår i propositionen 2008/09:193 bland annat att kommuner och landsting ska bli skyldiga att sluta en överenskommelse om sitt samarbete när det gäller personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Hälso- och sjukvårdsnämndens och KSLs presidier beslöt vid sitt sammanträde den 31 augusti 2009 att arbetet ska fokusera på att underlätta samverkan och förtydliga ansvaret vid placeringar i boenden samt vid delegeringen av läkemedel.

Boende/placeringar

Det är önskvärt att det finns länsövergripande riktlinjer och avtal kring placeringar för att underlätta vårdplaneringen. Det uppstår svårigheter vid den gemensamma vårdplaneringen då kommun och landsting har olika åsikter om val av insats, vilka krav som ska ställas på placeringen och alternativa lösningar. Hur betalningsansvaret ska fördelas vid placeringarna är en annan viktig fråga som det råder oklarheter kring.

Delegering av läkemedel

Det är önskvärt med en enhetlig hantering av läkemedel i länet. Delegeringen från landstinget för överlämnande av läkemedel till klienten/patienten ser olika ut i kommunerna. En fungerande hantering av läkemedel är nödvändig för att klienten/patienten ska klara ett eget boende.Det finns också behov av att tillsammans arbeta mera långsiktigt med gemensamma värderingar samt förtydligande av och ökad kunskap om respektive ansvarsområden kring målgruppen.

Fortsatt arbete

KSLs kansli och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer nu att arbeta fram en handlingsplan med förslag på hur det gemensamma arbetet ska genomföras. Arbetet kommer att omfatta ett forum tillsammans med landstinget för att diskutera tillgång på hälso- och sjukvård, socialtjänstens insatser och kommunernas tillgång till lokala platser i boenden.

Länsövergripande avtal kring betalningsansvar vid placeringar på HVB där både kommun och landsting betalar ska tas fram. Uppdraget har kopplingar till KSLs planerade arbete kring kvalitetsaspekter vid placeringar i HVB.

Det ska även formuleras ett länsövergripande avtal kring delegering av läkemedel från landsting till kommun. Uppdraget kring delegering har kopplingar till en arbetsgrupp som arbetar fram en länsgemensam samverkansöverenskommelse med förslag till en gemensam syn på egenvård och hälso- och sjukvård.

Kontakt: Nina Strömberg Dominkovic, nina.dominkovic@ksl.se,
telefon 08-615 94 02, Karin Jacobsen, karin.jacobsen@ksl.se,
telefon 08-615 94 34  

KSLs Vård- och Omsorgsberednings och landstingets Hälso- och sjukvårdsnämnds presidier har uppdragit åt respektive kansli och förvaltning att utreda och komma med förslag till en gemensam syn på egenvård och hälso- och sjukvårdsinsatser. Den gemensamma synen ska fastslås i en länsgemensam samverkansöverenskommelse. I överenskommelsen ska även frågan om delegering ses över.

Socialstyrelsens nya föreskrift (SOSFS 2009:6) om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, kommer att ligga till grund för arbetet.

Sveriges Kommuner och Landsting undersöker också den nya föreskriften och kommer eventuellt att kunna ge vägledning i arbetet.

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40

Enligt den så kallade Principöverenskommelsen fullgör landstinget, utan särskild kostnad för kommunerna, vad som ankommer på kommunerna enligt HSL §§ 18 och 18 a för personer som tillhör personkretsen för LSS.Lidingö stad har framfört farhågor kring den medicinska säkerheten i bostäder med särskild service, sedan Vårdval Stockholm införts.

HSNs förvaltning och KSLs kansli, med stöd av sakkunniga från ett par kommuner, har uppdraget att kartlägga hur hälso- och sjukvården i LSS-boenden och daglig verksamhet fungerar och hur den kan förbättras. Uppdraget innefattar också Medicinskt Ansvarig Sjuksköterskas ansvar i särskilt boende enligt LSS och daglig verksamhet.

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40

Personcentrerad vård, utbyggt samarbete mellan kommun och landsting och bildandet av särskilda demensteam var ämnen som diskuterades när KSL och landstinget, tillsammans med Socialstyrelsen, bjöd in till dialogkonferens i Stockholm den 1 och 2 oktober med anledning av nya "Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom". Cirka 350 förtroendevalda och personal från länets kommuner och landstinget deltog under dagarna. Konferensdagarna har förberetts i ett antal arbetsgrupper med sakkunniga från landstinget och många av länets kommuner.

I början av 2010 planeras utgivningen av slutversionen av de nationella riktlinjerna för personer med demenssjukdomar. Dialogkonferenserna är en viktig del i arbetet för att få in synpunkter och erfarenheter från alla som är berörda av demenssjukdomar, privat och/eller professionellt. Fram till och med den 30 november går det att via e-post lämna synpunkter till demens@socialstyrelsen.se.

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40

KSLs kansli och HSNs förvaltning har fått i uppdrag att utforma förslag till riktlinjer och rutiner för samordning av re/habiliteringsinsatser för enskilda brukare utifrån Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:20) samt regionala och lokala förutsättningar och att arbeta fram en struktur och arbetsformer för det fortsatta arbetet. Nya rutiner ska presenteras sommaren 2010.

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40

Våren 2007 ansökte landstinget hos Socialstyrelsen om stimulansmedel till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg för äldre. Ansökan avsåg medel för utbildningsinsatser för läkare och personal vid särskilt boende för äldre (SÄBO). En hypotes är att genom utbildningsinsatser förbättra medarbetarnas kompetens och därmed kan kvaliteten i palliativ vård i SÄBO öka.

Projektet ska utarbeta och testa modeller för ökad kunskap och konsultationsstöd inom palliativ vård och genom samverkan och utbildning utifrån ett teambaserat arbetssätt. Modeller för utbildning och konsultationsstöd anpassas efter lokala förutsättningar och utvecklas i dialog och i mötet mellan projektledare och personal från SÄBO och ASiH.

KSL är representerat i projektets styrgrupp. Följande kommuner/stadsdelar ingår i projektet: Nacka, Solna, Haninge, Sollentuna, Järfälla, Täby, Upplands-Bro och Österåker samt inom Stockholms stad stadsdelarna Östermalm, Norrmalm, Kungsholmen och Södermalm.

Den 18 februari 2010 planeras för en konferens för ansvariga politiker och tjänstemän inom kommun och landsting med syfte att visa positiva modeller av samverkan mellan kommun och landsting för äldre personer i livets slutskede.

Kontakt: Gunilla Hjelm-Wahlberg, gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se,
telefon 08-615 94 40

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Den nya introduktionslagen kommer att gälla från den 1 december 2010. Den handlar om hur flyktingmottagandet ska organiseras. Den största förändringen är att staten tar tillbaka huvudansvaret från kommunerna. Arbetsförmedlingen kommer att ha samordningsansvaret och Försäkringskassan ska betala ut det ekonomiska stödet, som kallas etableringsersättning. För att få denna ersättning ska individen följa en etableringsplan, som kan utsträckas max två år i tiden, och ska innehålla tre delar: svenska för invandrare, samhällsorientering och arbetsmarknadsaktiviteter. Ett helt nytt system för stöd till den enskilde införs, så kallade etableringslotsar genom valfrihetssystem. De auktoriseras av Arbetsförmedlingen men är fristående aktörer.

Departementet betonar att kommunerna fortfarande kommer att ha en central roll när det gäller nyanländas introduktion. De ska ansvara för svenska för invandrare, annan vuxenutbildning och samhällsorientering, liksom introduktionen av barn och unga, sociala insatser m m. Liksom tidigare blir det frivilligt för kommunerna att teckna avtal om flyktingmottagande och vidhängande åtaganden med staten. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader. Förhandlingar om detta pågår mellan departementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Det blir också en lång övergångsperiod som innebär att kommunerna har kvar samordningsansvaret för de individer som anländer fram till sista november 2010, tills dessa är färdiga med sina introduktionsprogram.

Några synpunkter från KSLs kansli är att den nya lagen kan påverka kommunernas vilja att sluta avtal, liksom den nuvarande organiseringen av flyktingmottagandet. Men den utveckling som pågår inom flera insatsområden, och som kommer att förbli kommunernas ansvar, t ex SFI/ SFX, samhällsinformation, vuxenutbildning, bedöms kunna växlas upp till högre grad av samverkan på ett regionalt plan. Den nyligen antagna samverkansöverenskommelsen mellan länets kommuner kommer att underlätta detta arbete.

Kontakt: Karin Wahlgren, karin.wahlgren@ksl.se, telefon 08-615 94 06

Remissvar från KSL

KSL har nyligen yttrat sig över följande remisser:

"Den nya skollagen — för kunskap, valfrihet och trygghet" (Ds 2009:25), Utbildningsdepartementet
Styrelsens behandling
KSLs remissvar

Vistelseutredningens betänkande "Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten" (SOU 2009:38),
Socialdepartementet
Styrelsens behandling
KSLs remissvar

Nya avfallsregler (Ds 2009:37),
Miljödepartementet
Styrelsens behandling
KSLs remissvar

RUFS 2010, Stockholms läns landsting,
Regionplanenämnden
Styrelsens behandling
KSLs remissvar

"Upphandling från statliga och kommunala företag" (Ds 2009:36),
Näringsdepartementet
Styrelsens behandling
KSLs remissvar

Utredningen om en ny kollektivtrafiklag "Ny kollektivtrafik med resenären i centrum" (SOU 2009:39),
Näringsdepartementet
Styrelsens behandling
KSLs remissvar

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021,
Länsstyrelsen — se särskild artikel i detta nyhetsbrev!
Styrelsens Arbetsutskotts behandling
KSLs remissvar

Nationell plan för transportsystemet 2010-2021,
Näringsdepartementet — se särskild artikel i detta nyhetsbrev!
Styrelsens behandling
KSLs remissvar

Kontakt: Ulrika Wallin, ulrika.wallin@ksl.se, telefon 08-615 94 33

Fokusrapporten Unga vuxnas psykiska hälsa

KSL och kommunerna inbjöds av landstingets Hälso- och sjukvårdsnämnd vintern 2007 att medverka i framtagandet av en fokusrapport som visar på de tio viktigaste åtgärderna för att stärka unga vuxnas psykiska hälsa. Rapporten är ett kunskapsunderlag för länets aktörer. Ett syfte var att få fram en gemensam åtgärdslista med minst tio åtgärder som främjar unga vuxnas psykiska hälsa samt att tydliggöra vilka aktörer som har ansvar för respektive åtgärd. Ett annat viktigt syfte är att fokusrapporten kan utgöra grunden för regionala samverkansinitiativ och utvecklingsarbete på lokal nivå.

Målgrupp

Fokusrapporten riktar sig i första hand till politiker och beslutsfattare i kommuner och landsting även om ansvaret för unga vuxnas psykiska hälsa delas av många olika aktörer.

Medverkande

Rapporten har arbetats fram i dialog med tjänstemän från kommunerna och landstinget. Deltagande kommuner har varit Stockholms stad, Värmdö och Haninge med representanter från socialtjänst/arbetsmarknad, skola och utbildning, skolhälsovården och ungdomsmottagningen. Från landtinget har Regionplanekontoret, Karolinska Institutet (institutionen för folkhälsovetenskap), Södersjukhuset (Sachsska Barn- och ungdomsmedicinska kliniken).

Bakgrund

Folkhälsoenkäterna visar på att förekomsten av psykisk ohälsa har ökat och att det är de yngre (21-24 år) som står för den största ökningen. Ökningen har framförallt observerats hos de yngre kvinnorna, mellan åren 1998 och 2002 ses en fördubbling. I den Nationella Folkhälsorapporten 2009 konstateras att ökningen har fortsatt. Det har spekulerats om orsaken till ökningen kan vara en attitydförändring, en Stockholmsstudie har dock visat att den i så fall inte är specifik för just unga personer. En annan orsak till ökningen skulle kunna vara en ökad förekomst av riskfaktorer för psykisk ohälsa. En del av riskfaktorerna har ökat i förekomst hos de unga, exempelvis ekonomiska problem.

Rapportens innehåll och resultat

Arbetets utgångspunkt var kända riskfaktorer för psykisk ohälsa. Utifrån dessa valdes tio områden ut och under varje område föreslås flera olika åtgärder. Unga vuxnas situation och behov ser olika ut i länet och en generell lösning för alla fungerar oftast inte.

De tio områdena

Tidigare studier har visat att väl utvecklade kompetenser, mental förmåga (intelligens) och social och emotionell förmåga, skyddar mot psykiska problem. Några av de åtgärder som föreslås, föräldrautbildning och aktiva diskussioner om värdegrunden, är därför riktade mot att höja den sociala och emotionella förmågan. Ett annat sätt att angripa problemet är att minska de kända riskfaktorerna för psykisk ohälsa, som t ex arbetslöshet, alkohol-/drog-överkonsumtion. Ökad fysisk aktivitet är en åtgärd som i flera studier har visat sig ha god effekt på oro, ångest och nedstämdhet. Ett område där mycket lite studier finns är media/Internet.

Områdena är:

• Föräldraroll
• Studiemiljö
• Livskunskap
• Media/Internet
• Sex och samlevnad
• Tobak, alkohol och narkotika
• Arbete - Boende
• Trygghet, boende- och närmiljö
• Fysisk aktivitet och matvanor

Presentation av fokusrapporten

Fokusrapporten har presenterats internt i Stockholms läns landsting (Specialitetsrådet i psykiatri, Beredning för barn, kvinnor och unga och Beredning för psykiatri, missbruk och folkhälsa) och Kommunförbundet Stockholms Län (KSLs styrelse, Vård- och Omsorgsberedning, Utbildningsberedning och Samhällsbyggnadsberedning).Under hösten kommer rapporten att skickas ut inom landstinget, till kommunerna men även till andra aktörer.

Hämta rapporten

Kontakt: Ylva Disheden, ylva.disheden@ksl.se, telefon 08-615 94 14